Ett svenskt uppstartsföretag inom smart bevattning använder sakernas internet för att spara vatten och öka skörden
Svenska IRRIOT, som står för ”Irrigation Internet of Things”, är ett svenskt bolag som försöker få till en förändring av hur jordbrukare bevattnar sina fält.
”Vad vi gör är bokstavligt talat att koppla på en hjärna på ett bevattningssystem”, säger Johan Wendt, IRRIOT:s marknadschef. ”Våra användare kan på så sätt spara upp till 50 procent av det vatten som används för bevattning och öka skörden med så mycket som 30 procent.”
Konceptet ”sakernas internet” sprider sig snabbt inom många branscher och sektorer. Det innebär i korthet att lägga till sensorer i ett nätverk av annars inerta föremål och att ansluta dem så att de kan utbyta data sinsemellan och med en basenhet, varefter de kan övervakas och kontrolleras var som helst ifrån.
IRRIOT tillämpar denna idé på droppbevattningssystem. Sensorer på fältet övervakar temperatur, jordfuktighet och till och med jordmånens pH‑värde. De skickar den informationen via en radiosignal till en fjärrterminalenhet på fältet, vilken därefter skickar den till en styrenhet, som i grund och botten är en dator. Fjärrterminalen öppnar och stänger dessutom bevattningsventilerna. Den tredje delen av systemet är molnprogramvara, som Johan beskriver som det intelligenta system som behandlar datan och vet när rätt kommando ska skickas till styrenheten.
”Vi lever i en värld med en global brist på livsmedel och vatten, och vi behöver producera mer livsmedel än någonsin tidigare”, säger Johan. ”Samtidigt står jordbrukssektorn för 70 procent av den globala förbrukningen av färskvatten, som till stora delar går till spillo.”
Uppfunnet för en trädgård
IRRIOT deltog i 2021 års turnering för social innovation, som anordnas av Europeiska investeringsbankens institut för att främja kreativa lösningar på samhällsproblem. Det lilla företaget var en av de 15 utvalda finalisterna av en imponerande grupp av 280 kandidater i 28 länder. Turneringen för social innovation erkänner och stöder de bästa sociala entreprenörerna i Europa, genom att främja och belöna innovativa idéer som ger en samhälls- och miljöpåverkan och har en etisk inverkan.
IRRIOT-systemet togs fram av Mikhail Soloviev, som är en annan medgrundare av och chefsteknolog vid bolaget och som ingenjör arbetade han under många år med telekommunikation på Ericsson. Han tog fram konceptet eftersom han ville hitta en lösning för att bevattna sin trädgård på distans när han var på semester.
”Han presenterade det för mig och för vår tredje medgrundare, och vi gillade idén så mycket att vi startade IRRIOT utifrån den”, säger Johan. ”Vi insåg att konceptet var unikt.” Bolaget grundades 2017.
I dag har IRRIOT omkring 100 anläggningar i drift i 12 länder, vilka täcker cirka 1 500 hektar fält, men majoriteten av kunderna finns än så länge i Sverige. Johan säger att bolaget nu är i färd med att installera ett större system i Egypten som bara det kommer att täcka cirka 3 000–4 000 hektar.
Bevattningssystem kontrolleras manuellt eller ställs in med timrar i de flesta fall. I vissa avancerade system finns ett nätverk av nedgrävda kablar som vidaresänder information från sensorer, vilket är en teknik som har en större miljöpåverkan på grund av kablarna och plasten och den energi som används för att tillverka och installera dem.
Nästa generation är redan på gång
”Samtidigt som pandemin innebar att 2020 blev ett väldigt tufft år för IRRIOT, delvis på grund av inställda jordbruksmässor och problem i leveranskedjan, blev 2021 däremot ett starkt tillväxtår”, säger Johan. ”Vi hoppas på en försäljning på 400 000–500 000 euro vid årets slut.”
Bolaget är i färd med att utveckla ett ännu mer avancerat system som enligt Johan är som att lägga till ett nervsystem i IRRIOT-strukturen. ”Du vet, att när man nyper sig i kinden skickar nervsystemet elektromagnetiska signaler till hjärnan om att det gör ont i kinden”, säger han. ”Samma sak händer med alla levande ting, inbegripet växter. Om de blir angripna av en viss insekt eller behöver näring kommer de att skicka ut elektromagnetiska impulser.”
IRRIOT samarbetar med en schweizisk sensortillverkare som är specialiserad på att utnyttja och filtrera sådana växtsignaler. ”Genom att integrera dessa sensorer kommer vi att skapa ett system där växten kan säga ’Sakta i backarna – jag är lite törstig’ eller att den har låg kvävehalt.” Därefter skickar IRRIOT-systemet ut rätt mängd av det näringsämnet.
Enligt Johan hoppas IRRIOT på att systemet kommer att vara tillgängligt i handeln i slutet av 2024. Bolaget har i dagsläget två försöksanläggningar på jordgubbsfält. ”Vi kallar detta för ett biointelligent automatiserat bevattningssystem, där växterna bokstavligt talat kommer att kunna bevattna sig själva.”
