Majoriteten av svenskarna inser behovet av att anpassa levnadssättet till klimatförändringarnas effekter, enligt den årliga klimatundersökning som har genomförts på uppdrag av Europeiska investeringsbanken (EIB). Klimatförändringarna anses vara Sveriges största utmaning, efter ökade levnadskostnader och säkerhet.
De viktigaste resultaten
- 64 procent (vilket dock är 16 procentenheter under EU-genomsnittet) har upplevt minst en extrem väderhändelse under de senaste fem åren.
- 85 procent anser att anpassningar som görs nu kan undvika större kostnader i framtiden.
- 94 procent anser att det är viktigt för Sverige att anpassa sig till klimatförändringarna. Enligt hälften av dessa måste det prioriteras.
Under 2018 upplevde Sverige sina värsta skogsbränder i modern tid, som framför allt berodde på en ovanligt lång värmebölja och torka. Mer än 50 skogsbränder härjade över 250 kvadratkilometer, särskilt i Gävleborgs och Jämtlands län. Under sommaren 2023 hade Sverige återigen intensiva värmeböljor med temperaturer på över 26°C, vilket ledde till hälsoproblem och ökade risken för skogsbränder. SMHI varnade för värmerelaterade hälsoproblem och rekommenderade försiktighetsåtgärder under torkan.
I takt med att naturkatastrofer ökar både till antal och svårighetsgrad, fortsätter de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna att öka kraftigt. F Forskare varnar för att dessa naturkatastrofer kommer att öka och bli alltmer kostsamma. Enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån[1] är Europa för närvarande den kontinent som värms upp snabbast.
Denna kraftiga ökning innebär betydande utmaningar för infrastruktur och hotar stabiliteten i den globala vatten- och livsmedelsförsörjningen, vilket understryker det omedelbara behovet av omfattande strategier för klimatanpassning.
– Svenskarna förstår att anpassning till klimatförändringarna inte bara är en nödvändighet utan också en möjlighet. Genom att investera i anpassning i dag, kan vi skydda samhällen från framtida risker samtidigt som lokala ekonomier främjas. Sveriges proaktiva tillvägagångssätt kan vara ett kraftfullt exempel för resten av Europa att ta itu med dessa utmaningar direkt, säger EIB:s vicepresident Thomas Östros.
EIB publicerade i dag sin sjunde årliga klimatundersökning, som ger en inblick i hur mer än 24 000 tillfrågade personer runt om i EU och i USA ser på klimatförändringarna. I Sverige deltog 1 007 personer i undersökningen, som genomfördes i augusti 2024.
Fakta
De svenskar som tillfrågades anser att klimatförändringarna är den tredje största utmaningen som landet står inför, efter ökade levnadskostnader och säkerhet.
Här kan lyftas fram att:
- 94 procent av de tillfrågade inser behovet av att anpassa sig till klimatförändringar (vilket motsvarar EU-genomsnittet på 94 procent), och av dem anser mer än hälften (52 procent) att anpassning till klimatförändringarna är en prioritering i Sverige under de kommande åren.
Anpassning till klimatförändringarna ses också som en ekonomisk möjlighet och en långsiktig investering för landet:
- 85 procent anser att anpassning till klimatförändringarna kräver investeringar nu för att undvika större kostnader i framtiden.
- 84 procent säger att investeringar i anpassning till klimatförändringarna kan bidra till fler arbetstillfällen och främja den lokala ekonomin.
Konsekvenser av klimatförändringarna och förändrade levnadssätt
Medan svenskarna inser att anpassningsåtgärder till klimatförändringarnas effekter ger ekonomiska möjligheter, så ökar behovet av åtgärder om de har haft personlig erfarenhet av extrema väderhändelser:
- 64 procent (vilket dock är 16 procentenheter under EU-genomsnittet) har upplevt minst en extrem väderhändelse under de senaste fem åren. Närmare bestämt har 29 procent drabbats av extremvärme och värmeböljor, 22 procent har erfarit kraftiga stormar eller hagel och 22 procent har drabbats av översvämningar i inlandet.
Konsekvenserna av extrema väderhändelser är både påtagliga och varierande.
- 59 procent av de tillfrågade svenskarna anger att de har drabbats av minst en direkt konsekvens på grund av extrema väderhändelser. 27 procent har drabbats av trafikstörningar, till exempel avstängda vägar, förstörda broar eller förseningar i kollektivtrafiken (6 procentenheter över EU-genomsnittet), 18 procent har haft problem med livsmedelsförsörjningen, till exempel en mindre tillgång till vissa produkter, och 17 procent har haft strömavbrott eller problem med elförsörjningen.
Mot bakgrund av detta är de flesta svenskar medvetna om behovet av att anpassa sig:
- 57 procent av svenskar (vilket dock är 15 procentenheter under EU-genomsnittet på 72 procent) inser att de kommer att behöva anpassa sina levnadssätt på grund av klimatförändringarna.
- 26 procent (mot 35 procent i EU) tror att de kommer att behöva flytta till en mindre klimatkänslig plats, även lokalt (för att undvika översvämningar, skogsbränder eller andra extrema väderhändelser).
- 17 procent säger att de kommer att behöva flytta till en kallare region eller ett kallare land (11 procentenheter under EU-genomsnittet).
Individuell anpassning till klimatförändringarna kräver bra information. De flesta svenskar (70 procent) säger att de är informerade om åtgärder som de kan vidta för att anpassa sina bostäder och levnadssätt på ett effektivt sätt. Däremot känner nästan tre fjärdedelar av dem (74 procent mot EU-genomsnittet på 60 procent) inte till om det finns statliga bidrag eller ekonomiska incitament för sådana åtgärder.
Prioriteringar för anpassningsåtgärder
Svenskarna anger att följande är viktiga prioriteringar för lokal klimatanpassning:
- Förbättra infrastrukturen, till exempel bättre dräneringssystem, översvämningsbarriärer, stormskydd och motståndskraftiga elnät (53 procent).
- Utbilda allmänheten i att anta beteenden för att förebygga och hantera extrema väderhändelser (41 procent).
- Plantera vegetation som är mer motståndskraftig mot klimatförändringarna (27 procent).
På frågan om vem som bör betala för anpassningen till klimatförändringarna:
- 38 procent anser att de företag och industrier som bidrar mest till klimatförändringarna ska stå för kostnaderna.
- 30 procent anser att alla ska betala lika.
- 14 procent säger att rikare människor ska stå för kostnaderna genom högre skatter.
När det gäller vem som först bör få hjälp med anpassning:
- 42 procent anser att alla bör få lika mycket hjälp.
- 27 procent säger att personer som bor i högriskområden bör vara de som först får hjälp.
- 23 procent tycker att äldre människor bör prioriteras.
Frågan om vem som bör få anpassningsstöd går utöver nationella prioriteringar. En majoritet (60 procent, strax över EU-genomsnittet på 57 procent) av svenskarna inser behovet av att stödja globala anpassningsåtgärder och anser att deras land bör göra mer för att hjälpa de mest utsatta utvecklingsländerna att anpassa sig till klimatförändringarnas ökande effekter.
Bakgrundsinformation
EIB-gruppen
Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens finansinstitut för långfristig finansiering och ägs av EU:s medlemsstater. Banken finansierar ekonomiskt bärkraftiga investeringar som bidrar till EU:s politiska mål. EIB:s projekt ökar konkurrenskraften, driver fram innovationer, främjar hållbar utveckling, förbättrar den sociala och territoriella sammanhållningen och stöder en rättvis och snabb omställning till klimatneutralitet.
EIB-gruppen, som också omfattar Europeiska investeringsfonden (EIF), undertecknade totalt 88 miljarder euro i ny finansiering 2023 – 90 procent av beloppet inom Europeiska unionen. Dessa åtaganden förväntas mobilisera omkring 320 miljarder euro i investeringar, stödja 400 000 företag och 5,4 miljoner arbetstillfällen.
Samtliga projekt som finansieras av EIB-gruppen är i linje med Parisavtalet. EIB-gruppen finansierar inte investeringar i fossila bränslen. Vi är på god väg att uppfylla vårt åtagande att stödja investeringar på 1 biljon euro i klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet under detta årtionde fram till 2030, som utlovats i vår färdplan för klimatbanken. Över hälften av EIB-gruppens årliga finansiering stöder projekt som direkt bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt till en hälsosammare miljö.
Omkring hälften av EIB:s finansiering inom EU går till sammanhållningsregioner där inkomsten per capita är lägre. Det understryker bankens åtagande att främja tillväxt för alla och en konvergens av levnadsstandarden.
EIB och klimatanpassning i Sverige
Som EU:s finansinstitut investerar Europeiska investeringsbanken (EIB) i viktiga projekt i Sverige och förstärker på så sätt sin roll som klimatbank och stöder landets gröna omställning. Under 2023 undertecknade EIB nya finansieringsavtal till ett värde av 2,91 miljarder euro i Sverige, varav 77 procent av medlen gick till klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet. Nyliga exempel inkluderar investeringar i grönt stål, solceller, vindkraft, elfordon och energieffektiva bostäder.
EIB:s klimatundersökning
Europeiska investeringsbanken (EIB) publicerade i dag den sjunde upplagan av sin klimatundersökning. Sedan 2018 och med svar från över 24 000 tillfrågade personer har undersökningen gett insikter om hur människor i EU och USA uppfattar klimatförändringarna. Årets undersökning genomfördes på nätet (via dator, surfplatta eller mobiltelefon) av BVA Xsight mellan den 6 och 23 augusti 2024 i EU:s 27 medlemsstater och i USA. Mer information om metodiken finns här.
[1] Europa är inte redo för snabbt ökande klimatrisker | Europeiska miljöbyråns hemsida (europa.eu)