- Sedan EIB var den första att lansera obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen har gröna obligationer gått från att ha varit en nisch till att ha blivit något som är allmänt utbrett. Gröna obligationer som kompletteras med sociala obligationer och hållbarhetsobligationer och som backas upp med lagstiftning om hållbar finansiering blir allt viktigare för att styra kapital mot hållbar ekonomisk verksamhet.
- Det totala utfärdandet av gröna och sociala obligationer samt hållbarhetsobligationer (GSS-obligationer) uppgår till cirka 2,2 biljoner euro[1], vilket visar marknadsrelevansen av EIB:s initiativ för 15 år sedan.
- EIB:s utfärdande av obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen (CAB-obligationer) och för ökad medvetenhet om hållbarhet (SAB-obligationer) närmar sig 60 miljarder euro, vilket gör EIB till den största emittenten av GSS-obligationer i sin grupp av jämlikar.
- EU:s lagstiftning om hållbar finansiering ska stödja den ytterligare tillväxten av GSS-marknaden, med EIB som ledare ute på fältet.
Den 5 juli 2007 utfärdade Europeiska investeringsbanken (EIB) sin allra första obligation för ökad medvetenhet om klimatsituationen (Climate Awareness Bond, CAB) – den första gröna obligationen i världen. Den globala marknaden för gröna obligationer har sedan dess nått upp till mer än 1,5 biljoner euro i totalt utfärdade obligationer och kompletteras med cirka 720 miljarder euro i sociala obligationer och hållbarhetsobligationer.
[1] Baserat på uppgifter från Bloomberg New Energy Finance.
GSS-obligationer där behållningen går till särskilda ändamål – såsom EIB:s obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen och obligationer för ökad medvetenhet om hållbarhet (Sustainability Awareness Bonds, SAB) – innebär att investerarna kan spåra flödet av sina medel till den hållbara ekonomin och främjar på så sätt insyn, ansvarighet, tillförlitlighet och jämförbarhet inom hållbar finansiering.
Behållningen från CAB-obligationerna tilldelas projekt som väsentligt bidrar till begränsning av klimatförändringarna, för närvarande inom områdena för förnybar energi, energieffektivitet, koldioxidsnåla transporter och innovativ teknik med låga koldioxidutsläpp. Behållningen från SAB-obligationerna tilldelas projekt som väsentligt bidrar till miljömål och sociala mål utöver begränsning av klimatförändringarna (exempelvis förebyggande och bekämpning av föroreningar samt allmän tillgång till en prismässigt överkomlig hälso- och sjukvård). Medel som anskaffas genom SAB-obligationer får i dagsläget investeras i projekt inom områdena för vatten, hälsa (inbegripet covid-19-relaterade projekt), utbildning, bostäder och skogsbruk.
EIB är i dag den största multilaterala utvecklingsbanksemittenten av gröna obligationer med nästan 50 miljarder euro i CAB-obligationer och 9 miljarder euro i SAB-obligationer i 22 i valutor. Andelen sådana obligationer av EIB:s totala emissionsvolym ökade från 7 procent till 27 procent under perioden 2019–2022 (se diagram nedan), vilket speglar den gradvisa anpassningen av EIB:s hållbarhetsutlåning till EU:s taxonomiförordning.
Som svar på växande volymer av stödberättigande utbetalningar och efterfrågan från investerare på större och mer likvida obligationer har banken börjat emittera CAB-obligationer i form av referensobligationer för euroområdet (EARN). EARN-obligationer har i regel en minsta storlek på 3 miljarder euro, vilket innebär att hållbarhetsfinansiering kan få referenskaraktär. För att uppmärksamma att det var 15 år sedan den första gröna obligationen utfärdades, emitterade EIB i maj i år en första EARN-obligation för ökad medvetenhet om klimatsituationen på 4 miljarder euro som förfaller den 15 juni 2032.
”Finansmarknaderna spelar en avgörande roll när det gäller att bekämpa klimatförändringarna och nå målen för hållbar utveckling”, säger EIB:s president Werner Hoyer. ”Vi kommer inte att uppnå en koldioxidsnål ekonomi utan att styra mer pengar från offentliga och privata investerare till klart definierade gröna projekt. Vi kommer heller inte att bekämpa fattigdomen i alla dess former om vi inte tillhandahåller långsiktig finansiering för hållbar infrastruktur. EIB har gått i täten för miljöanpassningen av finansmarknaderna sedan 2007. Genom att omvandla gröna obligationer från en nisch till något som är allmänt utbrett har vi kopplat samman hållbar finansiering med hållbara projekt som gör investerarnas pengar till en allmännytta.”
Vad händer härnäst på GSS-obligationsmarknaderna?
I rapporten G20 Green Finance Synthesis Report från 2016 betonades det att oklarheten om vad som utgör grön finansieringsverksamhet och gröna finansieringsprodukter (t.ex. gröna lån och gröna obligationer) kan vara till hinder för investerare, företag och banker som försöker identifiera möjligheter till gröna investeringar.
Tydligheten kan öka genom den globala uppkomsten av taxonomier som definierar hållbar ekonomisk verksamhet. GSS-obligationer är avgörande i denna strävan: genom att tillämpa taxonomierna och klargöra vilka ekonomiska verksamheter som väsentligt bidrar till hållbarhet kommer GSS-obligationerna även att driva på klassificeringen av andra delar av ekonomin och på sätt underlätta överföringen av strategisk kunskap som i slutändan kommer att gagna samhället i stort. En sådan process kan öka den internationella jämförbarheten mellan marknader och lyfta fram olika strategier för tillvägagångssätt och på så sätt ytterligare underlätta kapitalflöden över gränserna genom att undanröja osäkerheten inom sektorn.
I framtiden bör all ekonomisk verksamhet kartläggas utifrån klimat- och miljömål samt sociala mål i enlighet med enhetliga uppsättningar kriterier.
Ett utnyttjande av GSS-obligationernas potential på global nivå kommer att kräva en ökad internationell jämförbarhet för att minska osäkerheten och underlätta gränsöverskridande kapitalflöden. Detta kan uppnås genom internationellt jämförbara indikatorer och kräver inte att samma modell tillämpas för alla, såsom betonades i G20-rapporten från 2016. Under 2017 utarbetade EIB, tillsammans med Kinas kommitté för grön finansiering (China Green Finance Committee), en metodisk och praktisk plan i vitboken White paper on the need for a common language in green finance. Den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad fortsätter nu med och utökar detta initiativ i sin arbetsgrupp för en ”taxonomi med gemensam grund”.
Med EU:s taxonomiförordning och den föreslagna EU-standarden för gröna obligationer strävar Europeiska unionen efter att upprätta en ram där marknadskrafter effektivt kan tillhandahålla kapital till förmån för hållbarhet. Den omedelbara utmaningen framöver är att få denna ambitiösa lagstiftningsram att fungera i praktiken.
I sin färdplan för klimatbanken åtar banken sig att successivt anpassa sin hållbarhetsutlåning och hållbarhetsfinansiering till EU:s taxonomiförordning och utvecklingen av denna över tid. I regelverken för CAB- och SAB-obligationer[1] som offentliggjordes 2021 ges information om bankens tidiga begäran om att utveckla EU:s lagstiftning om hållbar finansiering.
[1] https://www.eib.org/attachments/fi/eib-cab-framework-2020.pdf
https://www.eib.org/attachments/fi/eib-sab-framework-2020.pdf