Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har mobiliserat 335 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU sedan juli 2015. Junckerplanen har en tydlig inverkan på EU:s ekonomi och har revolutionerat det sätt på vilket innovation finansieras i Europa.
Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) har hållit sitt löfte att mobilisera 315 miljarder euro i ytterligare investeringar inom ramen för investeringsplanen för Europa, Junckerplanen. Med stöd av en EU-garanti och egna medel från EIB-gruppen har 898 insatser godkänts, vilket förväntas generera 335 miljarder euro i investeringar i de 28 medlemsstaterna. Detta är mer än det ursprungliga målet på 315 miljarder euro som fastställdes 2015 när Efsi lanserades, och det bidrar till att minska det investeringsgap som uppstod till följd av den finansiella och ekonomiska krisen. 700 000 små och medelstora företag kommer att gynnas av en bättre tillgång till finansiering. Med tanke på Efsis framgångar enades Europeiska rådet och Europaparlamentet förra året om att förlänga dess löptid och kapacitet till 500 miljarder euro till och med slutet av 2020.
– Junckerplanen är en framgång, sade ordförande Jean-Claude Juncker. Vi överskred det ursprungliga målet på 315 miljarder euro i investeringar och Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer att skapa 1,4 miljoner arbetstillfällen och öka EU:s BNP med 1,3 % fram till 2020. Vi har finansierat projekt som inte hade varit möjliga utan Efsi, och detta utan att skapa nya skulder. två tredjedelar av investeringarna kommer från den privata sektorn. Från finansiering av yrkesutbildning för flyktingar i Finland till förnybar energi i Grekland och jordbruk i Bulgarien kommer vi fortsatt att utnyttja EU:s budget för det den är bäst på: att stimulera tillväxt.
– Dagens milstolpe visar att EU är en föregångare i att utnyttja privata medel för det allmänna bästa,sade kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Genom en marknadsdriven metod och ett strategiskt utnyttjande av EU:s budget har vi stött hundratals innovativa investeringsprojekt och hjälpt tusentals småföretag att utvidga sin verksamhet. Resultatet är förbättrad konkurrenskraft i Europa och stöd till åtminstone 750 000 arbetstillfällen redan i hela EU. Tack vare investeringsplanen och de insatser som medlemsstaterna har genomfört inom ramen för nationella strukturreformer ser framtiden för investeringar i Europa ljus ut.
– Jag brukar kalla EIB institutionen för goda nyheter, men även med våra mått mätt är jag särskilt stolt över dagens resultat, sade Werner Hoyer, ordförande i Europeiska investeringsbankgruppen. Vi har uträttat det som många för tre år sedan ansåg omöjligt. Att mobilisera 315 miljarder euro i nya ytterligare investeringar - huvudsakligen från den privata sektorn - skulle inte bli någon enkel uppgift. Vi visade att det kunde genomföras, tack vare det utmärkta samarbetet mellan EIB och Europeiska kommissionen, hjälp och stöd från rådet och Europaparlamentet, samt tack vare EIB:s erfarenhet, mångsidighet och engagemang. De senaste tre åren har omvandlat det sätt på vilket Europa finansierar sina prioriteringar. Vi har nu nyckeln till hur knappa offentliga resurser kan uträtta mer för Europas ekonomi och dess medborgare genom att mobilisera privata investeringar. Många anser i dag att Junckerplanen är en framgång och det finns ingen återvändo.
Sysselsättning och tillväxt
EIB:s ekonomiska avdelning och kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) uppskattar att Efsi fram till utgången av 2017 redan har stött mer än 750 000 arbetstillfällen. Den siffran bör stiga till mer än 1,4 miljoner arbetstillfällen fram till 2020 jämfört med grundscenariot. Dessutom visar beräkningar att Junckerplanen redan har ökat EU:s BNP med 0,6 % och kommer att öka EU:s BNP med 1,3 % fram till 2020. Två tredjedelar av de 335 miljarder euro som anskaffats kommer från privata medel, vilket innebär att Efsi också har uppfyllt sitt mål att mobilisera privata investeringar.
Mätt med hänsyn till ekonomins storlek konstateras den största effekten i länder som drabbades hårdast av krisen, dvs. Cypern, Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien. Även om effekten av direkta investeringar är särskilt stor i dessa länder, visade beräkningar att sammanhållningsregioner (främst östeuropeiska länder) sannolikt drar större nytta av en långsiktig verkan.
Vad har Junckerplanen finansierat?
Junckerplanen gör det möjligt för EIB-gruppen att finansiera insatser som är mer riskabla än dess genomsnittliga investeringar. Efsi-stödda projekt är ofta mycket innovativa projekt som genomförs av små företag utan tidigare kredithistorik, eller som slår ihop mindre infrastrukturbehov per sektor och geografiskt läge. [För att stödja sådana projekt utvecklade EIB-gruppen nya finansieringsprodukter, t.ex. riskkapitalutlåning med egetkapitalkomponenter (venture debt with equity features) eller investeringsplattformar.] Ett viktigt inslag är också att Junckerplanen låter EIB godkänna ett större antal projekt än vad som vore möjligt utan stöd av EU:s budgetgaranti, samt att den gör det möjligt för EIB att nå ut till nya kunder: tre av fyra som tar emot stöd från Efsi är nya kunder till banken. Detta visar att Junckerplanen har åstadkommit verklig additionalitet.
Tack vare stödet från Efsi har EIB och dess dotterföretag för finansiering av små företag samt Europeiska investeringsfonden (EIF) investerat i 898 projekt och tillhandahållit riskfinansiering för 700 000 små och medelstora företag över brett spektrum av sektorer i alla 28 EU-länder. De länder där Efsi-stödda investeringar i förhållande till BNP har haft störst effekt är Grekland, Estland, Litauen, Bulgarien och Finland. Det kan gälla allt från innovativa hälso- och sjukvårdslösningar i Spanien, till den cirkulära ekonomin i Tjeckien, till livsmedelsproduktion i Grekland. Faktablad per land och per sektor ger en mer detaljerad översikt och ytterligare exempel på projekt.
Hur har Junckerplanen gynnat medborgare och företag?
Förutom att finansiera innovativa projekt och ny teknik har Junckerplanen stöttat andra EU-mål, bland annat inom it- social- och transportpolitiken. Tack vare Efsi
- har 15 miljoner fler hushåll fått tillgång till höghastighetsbredband
- mer än 500 000 subventionerade boenden byggts eller renoverats
- åtnjuter 30 miljoner EU-medborgare bättre hälso- och sjukvård
- åtnjuter 95 miljoner passagerare per år bättre järnvägs- och stadsinfrastruktur
- har 7,4 miljoner hushåll tillgång till förnybar energi
För en fullständig översikt över fördelarna finns ytterligare information i Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2017 om verksamheten inom EU.
Rådgivande tjänster och mötesplats på nätet
Ett annat viktigt mål med Junckerplanen är att hjälpa projekt att komma igång. Europeiska centrumet för investeringsrådgivning tillhandahåller tekniskt bistånd och rådgivning för nya projekt. Sedan starten 2015 har centrumet hanterat mer än 770 ansökningar från projektansvariga i alla EU-länder. Över 50 av centrumets projekt har inkluderats i Efsis projektplanering. En av dessa var utvecklingen av ett projekt för subventionerat boende i den polska staden Poznań. Projektet som fick 45 miljoner euro i Efsi-stödda lån kommer att göra det möjligt att bygga och rusta upp lägenheter för cirka 3 000 personer.
I juli 2018 hade dessutom mer än 700 projekt lämnats in till portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå – en mötesplats på nätet för projektansvariga och investerare. Närmare 400 av dessa projekt har offentliggjorts hittills, fördelade på över 25 sektorer med hög ekonomisk potential. Enligt en undersökning som genomfördes 2017 bland portalens projektansvariga har 80 % av projekten kontaktats av investerare, bland annat Ecoduna i Österrike, PLD Space i Spanien och Acellere i Tyskland.
Bakgrund
Investeringsplanen för Europa, eller Junckerplanen, lanserades i november 2014 för att vända investeringarnas nedåtgående trend och hjälpa den pågående ekonomiska återhämtningen i EU. Projekt som godkänns inom Junckerplanens Europeiska fond för strategiska investeringar uppskattas ha lett till 335 miljarder euro i investeringar fram till juli 2018. Ca 700 000 små och medelstora företag förväntas gynnas av en bättre tillgång till finansiering. Den 12 december 2017 enades Europaparlamentet och medlemsstaterna om en förordning för att utöka Efsi och höja investeringsmålet till 500 miljarder euro till utgången av 2020. Förordningen för Efsi 2.0 trädde i kraft den 30 december 2017.
EIB, kommissionen och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning fortsätter att främja användningen av investeringsplattformar, investeringsinstrument som samlar mindre projekt och/eller projekt med högre risk enligt geografiskt läge eller sektor. Detta bidrar till att bättre dela risker, gör det lättare att locka privata investerare och frigör i slutändan finansiering för enskilda projekt. I juni 2018 hade 41 investeringsplattformar godkänts, vilket förväntas mobilisera över 34,8 miljarder euro i investeringar.
I den oberoende utvärderingen av Efsi från juni 2018 drar man slutsatsen att EU-garantin är ett effektivt sätt för EIB att öka volymen för mer riskfyllda insatser. Den använder också färre budgetresurser jämfört med europeiska bidragsprogram. Den understryker att EIB:s stöd är viktigt för projektledare, eftersom den innebär att marknaden får tillgång till en ”kvalitetsstämpel” vilket bidrar till att underlätta framtida finansiering. Man lyfter också fram att tillgången till finansiering av innovationer måste förbättras ytterligare, liksom synergierna med EU:s övriga finansieringsprogram.
Den 6 juni lade kommissionen fram sitt förslag till Junckerplanens efterföljare för nästa fleråriga budgetram: InvestEU-programmet:
Ytterligare information
EIB:s och Efsis fullständiga projektförteckning
Följa InvestEU på Twitter: # InvestEU
